Skip to content
Med ännu ett år förflutet och med det massiva mängder aktivism som har genomförts – såväl intern som utåtriktad – har det här arbetats fram en uttömmande rapport. Som vanligt har det ägt rum demonstrationer och torgmöten, kampsportsträningar, vildmarksturer, banderolluppsättningar, föreläsningar, familjeträffar och mycket, mycket annat – från Trelleborg i söder till Kiruna i norr.
Som det konstaterades redan i Nordiska motståndsrörelsens nyårstal är det inte någon enstaka aktivitet eller aktionsform som sticker ut enormt mycket mer än någon annan under året, utan istället har det varit en mycket jämn hög kvalité genomgående från januari till december.
Sett till kvantitet är nivåerna av aktivism som genomförts bara minimalt lägre än under 2022 och det får för detta året ses som oerhört bra då 2022 trots allt var valår med en enormt ökad mängd aktivism till följd av det. Antalet kamprapporter som publicerats är faktiskt fler än 2022, men då mycket av den kvalitat
Tre dagar innan nationaldagens intåg möttes ett antal aktivister och medlemmar upp för en gemensam kampsportsutövning. Det övades på grundläggande slagtekniker samt hur man undviker och kontrar dessa. Efter en blygsam genomgång i hur olika clinchsituationer kan hanteras avrundade man boxningsdelen med flera kortare rundor av sparring. Som avslutning på passet arrangerades det ett antal brottningsutmaningar utifrån vissa förbestämda positioner.
Efter att dagarna gått och det blivit dags för Sveriges nationaldag samlades nästet i sin helhet för ett traditionellt firande i Dalarnas sydvästra skogar. Det tog inte lång tid innan grillen tändes och kött och diverse grönsaker började tillagas. Medan grillningen höll på för fullt så dukades långbordet färdigt samtidigt som tillbehören gjordes i ordning.
När den välbehövliga middagen blivit uppäten var det dags för dem klassiska efterrätterna. Jordgubbstårta och rabarberpaj med vaniljsås prydde assietterna när firandet gick in
Så har en vecka gått in på det nya året och jag har äntligen räknat och sammanställt all statistik från 2022. Kamprapporterna och artiklarna på löpsedeln med basaktivism, offentliga aktioner, torgmöten, vildmarksstrapatser, kampsportsträning och mycket, mycket mer, från Skåne till Norrbotten.
Det svenska kampåret 2022 har givetvis kantats av valet som gick av stapeln i september, men för en bred kamporganisation som Nordiska motståndsrörelsen, där partiverksamheten bara utgör en del av verksamheten, har det givetvis hänt betydligt mycket mer än vad som kan härröras dit. Den verkliga motståndskampen sover nämligen aldrig, den ändrar bara till viss del form utifrån förutsättningarna för dagen.
2022 har sett till kvantitet varit ett mer aktivt år än vad 2021 var och vad gäller offentlig aktivism där våra aktivister stått på gator och torg för att dela ut flygblad och föra diskussioner med folket eller på brofästen med banderoller, fanor och rökgranater, så har det faktiskt bara vari
För några månader sedan besökte vi i Näste 5 Hedemora för en vanlig offentlig aktivitet där vi belyste vikten av att folk brukar sin rätt till självförsvar. Detta var en aktivitet som fick en hel del spridning i sociala medier och som även uppmärksammades i media.
När det då kom på tal att planera en aktivitet i nästet, var alltså Hedemora ett givet val. En ort som vi historiskt inte har besökt lika ofta som exempelvis Ludvika eller Avesta, men som verkar vara alldeles utmärkt när det gäller att skapa intressanta och givande diskussioner med folk på gatan.
Det som är på tapeten överallt just nu är dock frågan om vaccinpass. Ett ämne som ni kan läsa mer om på Nordfront såväl som i våra egna artiklar på motståndsrörelsen.se, där också frågan behandlas i vår ideologiska podcast Ledarperspektiv, avsnitt nummer 80.
Särskilt viktigt för oss lokalt i Näste 5 är naturligtvis hur Region Dalarna ställer vaccinkrav på personer som ska arbeta inom vården. Ett ställningstagande där
Nu när ytterligare ett år gått till ända har jag traditionsenligt lagt ganska många timmar på att gå igenom alla Motståndsrörelsens aktiviteter under året, sammanställa statistik och dra slutsatser. Precis som 2020 var 2021 kantat av oproportionerliga Covid 19-restriktioner som åtminstone stundvis satt sin prägel på delar av verksamheten.
2021 har också varit ett år som kommer se ganska annorlunda ut i denna rapport då vi i ganska hög grad frångått basaktivismen, alltså flygblad i brevlådor och klistermärkesuppsättningar och dylikt, för att istället lägga ännu mer tid och energi på att genomföra riktigt, riktigt bra, genomtänkta och välplanerade aktioner. Vi har med det sagt inte, och kommer inte heller överge denna del av verksamheten helt och hållet då det trots allt är ett enkelt sätt att kunna få alla medlemmar att bidra med något till kampen, men vi har de senaste åren mer och mer ändrat fokus och det syns på siffrorna från 2021.
En annan sak som märks av om man känner till
Denna dag valde nästets medlemmar att samlas i en trevlig lokal belägen i Dalarnas sydvästra skogar. Efter ankomst och en liten stunds mingel hälsades deltagarna välkomna och mötet påbörjades.
Mötet bestod till en början av allmän information som syftar till att ge åhöraren en tydlig bild av hur läget ser ut för nästet för tillfället. Lite längre fram togs det en kortare paus för att fylla på med lite mellanmål för att sedan kunna fortsätta med mötets senare del. Under denna senare del deltog samtliga i planerandet av gruppens framtida aktiviteter och projekt.
Efter att månadsmötet meddelats avslutat började deltagarna att iordningställa lokalen. Medan majoriteten av medlemmarna höll på att städa upp och organisera lokalen åkte nästets kampavdelning till ett närliggande grönområde för att träna lite boxning.
Lördagens boxningspass var lite av en nystart då kampsportsträningarna har legat vilande under sommarmånaderna. Teknikdelen av passet fokuserade starkt på jabben,
2020 var ett mycket annorlunda år både för det nordiska folket och för dess förkämpar i Nordiska motståndsrörelsen. Systemets restriktioner och folkets rädsla för viruset gjorde att organisationen behövde anpassa sin verksamhet. Exempelvis var 2020 det första året sedan 2015 då ingen större utannonserad demonstration anordnades och färre offentliga aktioner på gator och torg har genomförts än i vanliga fall. Istället har mer fokus lagts på andra viktiga delar av kampen som exempelvis vildmarksaktiviteter, kampsportsträning och så kallad skrivbordsnazism.
Missta mig inte, det har demonstrerats och det har fortfarande genomförts offentliga aktioner. Antingen flygbladsutdelningar eller ståendes med banderoll och fanor över broar, ungefär 1,5 gång i veckan under året. Detta är inte på något vis en dålig siffra, men färre än vad det varit de senaste åren innan.
Under 2020 har det totalt skickats in 1439* kamprapporter. Medräknat de större aktioner som rapporterats om som artiklar ist
Aftonbladets ledarskribent Jonna Sima driver just nu en podcast-serie, med det i sammanhanget otroligt ironiska namnet, De högern vill tysta. Förutom att Aftonbladet har en lång historia av att tysta ned alla människor med etablissemangskritiska åsikter, så intervjuas i serien också olika företrädare av det rådande systemet som gjort sig ökända för att aktivt arbeta med att försöka motarbeta och tysta nationellt sinnade individer och organisationer.
Skärmbild från aftonbladet.se.
Som en del i denna serie intervjuas Gabriel Ehrling Perers som är politisk redaktör för fem olika tidningar (s.k. demokratisk mångfald i sitt esse) i Dalarna. Ämnet är Nordiska motståndsrörelsen i Dalarna i allmänhet och i Ludvika i synnerhet.
Ludvika är nämligen en kommun där Motståndsrörelsen i många år haft en väldigt hög och tydlig närvaro och det var också i denna kommun som Pär Öberg från organisationens riksledning satt invald på ett mandat i kommunfullmäktige under fyra års tid.
Ehrling Pe
Månadens bästa aktioner:
Blixtdemonstration med hedrande av martyrer i Västerås.
Julaktioner i Norge.
Motståndsrörelsen i Jönköping: Rättegång och aktivism.
Månadens ”shoutout”:
De aktivister som resolut försvarade organisationens heder mot kaxiga rasfrämlingar i Västerås.
De exil-medlemmar som trots förbud fortsätter kämpa under andra flagg i Finland. Här under 612-marschen i Helsingfors.
De medlemmar som arrangerat pampiga julbord för anslutna och utomstående runt om i hela Norden. Som exempelvis här i Näste 2, här i Näste 3 och här i Näste 5.
Månadens bilder (som inte redan använts ovan):
Motståndsrörelsen hedrar Daniel Wretström.
I Norge gillar även afghaner Motståndsrörelsen?!
Månadens nyhet:
Christer Mattsson: ”Allt svårare att stoppa nazismen”
Månadens läsning:
Är den enda lösningen att få stopp på djurplågeriet att sluta äta kött?
Motståndsrörelsens nyårstal 2023 (läses för dig)
Månadens tittning:
Månaden
Det personliga exemplet visar till skillnad mot flyktiga åsikter, som ofta är gratis, det beundransvärda i en människas karaktär. Ursula Haverbecks nyfikna ögon skiner av liv, hennes vilja och övertygelse har följt henne under 94 år. Hon bär på en själ som är allt annat än trött.
Mötet med Ursula Haverbeck känns i det närmaste overkligt när vi träffas en tisdag i september 2023. Det som är unikt är inte desto mindre att Vera Oredsson sitter med oss och konverserar på tyska med Ursula. Historia skrivs vid varje meningsutbyte och dokumenteras av våra apparater. Vera och Ursula är två av de få idag levande personligheterna som levt under Tredje riket och vilka från krigsslutet kämpat för det germanska folkets upprättelse.
Vid min senaste vistelse i Tyskland var Ursula Haverbeck inlåst i fängelse. Dömd för att hon haft sina uttryckliga betänkligheter kring den officiella historieskrivningen om den så kallade förintelsen. Hennes talang och briljerande intelligens sträcker sig läng
Fredrik Vejdeland anslöt sig till Nordiska motståndsrörelsen, eller faktiskt Svenska motståndsrörelsen som det hette på den tiden, endast några år efter organisationens bildande 1997. Idag ingår han sedan länge i dess riksråd där han har rollen som politisk strateg. Som Nordisk Radios chef är han sedan fem år ansvarig för Motståndsrörelsens och andra sympatiska nationella radiosatsningar. Dessförinnan drev han den idag väletablerade nättidningen Nordfront under publikationens fem första år.
”Radiobossen” Vejdeland är också känd som ”Herr HMF” – ett smeknamn kommet av ett antal domar mot en ståndaktig förkämpe för yttrandefriheten. Med sin förmåga att genom åren kombinera ett familjeliv, där åtta barn ingår, med stora och ständigt pågående insatser i kampen för vårt folks överlevnad – bland annat som chef, skribent, talare, programledare, redaktör och levnadsglad inspiratör – har Herr HMF genom åren bevisat sig för alla nordiska frihetskämpar.
Vill du göra en kort pr
I måndags publicerades en omfattande artikel som sammanställde Nordiska motståndsrörelsens fantastiska kampår i Sverige 2022.
Årsrapporter har också publicerats av Motståndsrörelsen i Norge, Danmark och på Island där också flera riktigt lyckade aktioner genomförts under året. Nedan följer en kort summering av dessa för den som inte orkar, vill eller kan läsa dem i sin helhet på de respektive sidorna.
Norge
Under arbetarens högtidsdag den 1 maj genomfördes förutom offentlig banderollaktion och släpvagnsaktivism också lyckade torgmöten i både Kongsvinger och Elverum. Rikschefen Tommy Olsen höll tal och i Elverum var fackpamparna från LO bestörta över att Nordiska motståndsrörelsen ”kuppat deras dag”.
På ursprungsbefolkningens dag monterades bland annat specialtillverkade metallskyltar upp på flera platser, en sinnrik aktivistidé som senare kom att genomföras flera gånger under året och som systemet fått använda stora resurser för att lyckas plocka ned igen. I lokalmedia
Vill du göra en kort presentation av dig själv ?
Jag är en 39-årig familjefar bosatt i Nyhammar utanför Ludvika, född i Falun och uppvuxen i Katrineholm. Jag känner mig vid det här laget väldigt rotad i Nordiska motståndsrörelsens Näste 5, som omfattar Dalarna och Värmland. Jag har fru och fyra barn.
Jag blev nationell i slutet av 90-talet och anslöt mig till Nordiska motståndsrörelsen 2007. Innan jag gjorde det, så var jag medlem i NSF, som jag gick med i 2005. I Motståndsrörelsen var jag först gruppchef i Näste 1 och sedan nästeschef där. Nu är jag gruppchef för kampavdelningen här i Näste 5 och även programledare för Nordisk Radios aktivistpodd Mer Än Ord. Utöver det så är jag en av valkandidaterna i årets kommunval här i Ludvika, vilket jag även var i det förra valet.
Vad jobbar du med?
Jag jobbar med motorprovning, vilket betyder att vi testkör motorer i rigg.
Kan du berätta lite om ditt nationella uppvaknande på sent 90-tal? Vilka frågor engagerade dig då? Fanns
Hej Emma! Kan du berätta för läsarna om vem du är?
Jag är aktivist och fyrabarnsmor på 36 år. Nyligen gift och boende på en gård i södra Dalarna. Jag har varit aktiv i Nordiska motståndsrörelsen sedan våren 2013, och började då i Stockholm. När jag inte har fullt upp med barn eller organisationen så gillar jag skogen och träning.
Hur fann du nationalsocialismen och vad fick dig att ansluta dig till kampen?
Jag började min politiska resa i Nationaldemokraterna och ansåg mig då vara patriot. Nationalsocialismen växte fram långt senare. Från början var det mest nationella tankar man brottades med, som varför vi inte fick fira nationaldagen i skolan? Varför får vi inte säga att vi älskar vårat land? Varför får inte jag vara stolt över att vara svensk? Men efter många timmar av föreläsningar, dokumentärer, diskussioner och böcker så breddades mitt sinne till att förstå kopplingen mellan situationen i Sverige och de globala händelserna. Jag började min kamp med tanken om att svenska
